I onsdags beskådade jag vad som kan ha varit en av de mest misslyckade dejterna genom tiderna. En sjukt plastikopererad kvinna i 30-35-årsåldern, som trodde hon såg ut som 20, satt tillsammans med en något deffad man i samma ålder på bordet brevid mig och min far på en italiensk restaurang i Lund. Kvinnan babblade på om trevliga ämnen som skoskav, sig själv (givetvis), om hur mannens bror såg ut (hallå! killen du sitter mittemot är han du dejtar) och om när hon själv slutade växa. När det gäller brodern gick hon så långt att hon till och med begärde ett kort på honom. Samtalet, som det verkade som kvinnan höll med sig själv, fortsatte i samma stil och jag har aldrig sett en man så uttråkad och förvirrad. Hon vräkte ur sig de mest korkade kommentarerna jag någonsin hört och lät inte hennes manliga sällskap få en syl i luften. Till råga på allt påpekar hon efter en stund att han äter fort. Ja, men konstigt, ville jag säga till henne. Han vill väl bli klar så fort som möjligt.
Kontentan av det hela sammanfattade jag och en kompis senare på kvällen när berättade om samtalet jag tjuvlyssnat på. Vi hoppades båda två på att han iallafall fick ligga lite i slutet av kvällen och att hon kunde hålla käft under den tiden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar