längtan efter vår

Förr när jag var sjuk, och under den perioden jag arbetade hemifrån på gymnasiet, hade jag alltid sällskap av en, ibland två, hundar. Därför är det lite tomt, att spendera dagarna ensam när det enda jag gör är att sitta med näsan i böckerna och plöja igenom litteratur. Och ännu mer tomt lär det bli i vår, när solen tittar fram och man helt plötsligt kan plugga ute. För det är nog något av det skönaste som finns, och ännu bättre är det när man får trängas med en, eller två, fyrbenta varelser på filten. Tur för mig att jag skriver B-uppsats i maj och kan bege mig norrut mot mina hemtrakter och skriva därifrån när researcharbetet är gjort. Spara pengar, dra med datorn ut under rönnen och skriva. Givetvis i sällskap med de där varelserna. Så Sara, jag paxar Ilse då!