lekfarbror

Jag är uppväxt med en lekfarbror. En lekfarbror som under många års släktkalas och diverse andra sammanstrålningar alltid har varit busigast där, trots en åldersskillnad på sisådär 50 år mellan honom och barnen. En lekfarbror som många, många gånger jagat mig runt i mormor och morfars hus. Gömt sig bakom dörrar, kittlats och alltid skrattat. Idag finns inte han längre. Idag tog hans liv slut. Och det enda jag kan tänka på är de tatuerade armarna som slängde runt mig som liten.