Det vore att ljuga att säga något annat än att hjärtat gör ont. Det vandrar mellan olika intensiteter och ibland tror jag hjärtat ska krypa ur kroppen. Aldrig förr har så många tårar fällts på så kort tid och aldrig förr har jag helt plötsligt fått sätta mig ner abrupt för att gråta när jag är mitt uppe i någonting. Det är vidrigt att vara 40 mil bort, det är vidrigt att vara ensam i det - så långt hemifrån. Det är vidrigt att veta att det vankas middag imorgon hos mamma och pappa och att alla samlas. Förutom Matilda. Matilda är i Lund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar