Kastrering

Det låg ett mail i inkorgen när jag loggade in idag. Från mamma. Det vankas kastrering och hon har bokat tid för Iris hos veterinären nu på fredag. Jag har redan döångest och har inte vågat berätta det för Irisen... Redan när vi pratade om det förvarnade jag mamma om att det kanske blir hon som får åka. Själv. Mes-Tilda är nämligen inte säker på att hon klarar av att se sin bebis bli nedsövd. Det är något med det som är alldeles för nära en nära döden-upplevelse. Uaaaah, stackars lilla dockan min!