... en fin och fluffig mus, faktiskt den första jag köpte till Iris. Musen hängde med i vått och torrt, hade en lång svans och var allmänt fantastisk. Så småningom reagerade dock musen på att bli tuggad på, först var den svansen som rök och, ju längre tiden gick, även pälsen...
... över ett år senare ser musen ut såhär. En sorglig syn. Och tro mig, jag har försökt slänga den - men Iris attackerar papperskorgarna och räddar den varje gång. Musen är helt enkelt en riktig favorit, som hon både tuggar på och gosar med. Och bäddar ner i min säng. Jag köper nya likadana till henne, men ingen är lika gosig som nakenmusen. Den är helt enkelt hennes något äckliga snuttefilt...
(Psst... Mamma, nu har svansen ramlat av på hennes nyaste också, så hon (jag) önskar sig två nya från Granngården)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar