Ibland saknar jag finaste Pillan lite extra. Henne goda pussar, envishet, tjuriga uppsyn, skällande vid matbordet, finurliga leende, tokryck i hallen och krypandet och rullandet i soffan. Och så de märkliga små ljuden och ryckandet i tassarna när hon drömde. Tänka sig att det redan gått 4 månader sen hon flyttade till hundhimlen, älskade hjärtat vårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar