Min pappa var på snabbvisit (och då menar jag verkligen snabbvisit, han var här cirkus 7 minuter) hos mig i tisdags efter att ha gjort ett jobb i mina trakter. Han hade med sig lite saker som vi inte fick med oss sist, däribland tavlan jag fått ärva efter farmor. När jag var liten var det den finaste tavlan jag visste och den är en del av alla minnen jag har från farmor och farfars hus på Sörbyvägen. Då hängde den i deras finrum och den har följt med farmor i flytten från huset till lägenhet och från lägenhet till servicehus. Numera hänger den över min soffa och jag blir alldeles nostalgisk varje gång jag tittar på den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar