Återblick

I år har det hänt sjukt mycket. Förmodligen mer än under något annat av mina levnadsår. Jag kikar tillbaka i bloggen och blir alldeles nostalgisk. I januari började jag min sista termin på gymnasiet, pluggade som aldrig förr och var här nere i Lund för första gången hos en kompis. I februari var jag i Sälen och myste runt med hundarna. I mars insåg jag hur kort tid jag hade kvar på gymnasiet när vi tillslut fick våra klasskläder. I april bokade jag in en tripp till Stockholm för shopping och var sjuk konstant. I maj var jag i Stockholm, vi bokade semesterresa till Italien, jag barnvaktade Lisa titt som tätt och gjorde sista rycket i skolan innan studenten. Efter det spenderades så lite tid som möjligt i skolan och vi avslutade månaden med bonnarundan. I första delen av juni var jag nostalgisk, umgicks med kära SP3D jämt och var full och bakfull mest hela tiden. 11:e var min stora dag och studentfirandet avslutades med bal 13:e. Efter det lallade jag mest runt hemma resten av månaden. Juli började med att moster + familj flyttade hit och jag var med Lisa ofta, jag började jobba i mitten av månaden, fyllde 19 i dagarna kring det och körde ner första flyttlasset till Lund. När jag inte jobbade njöt jag av sommarvärmen och att ligga på en varm klippa vid vattnet. I augusti åkte vi till Italien samma dag jag slutade jobba och när vi väl kom hem därifrån hade jag bara en vecka kvar hemma innan jag skulle inta Lund. Sista tiden i månaden gjorde jag mig hemma här. Och sedan dess, i september och oktober, har jag försökt acklimatisera mig här. Vänja mig, få in rutiner. Det som slår mig är hur mycket bättre jag mådde, fysiskt, då och jag skulle döda för att vara där igen. Att få vara så fri. För fan vad jag har blivit sämre. Och fan vad det är jobbigt.

Jag har nog aldrig känt mig så fri och lycklig som under våren. Att äntligen få vara så bra att jag kunde vara någorlunda spontan. Åka till Stockholm och till Sälen, vara med på (nästan) allt under studentveckan... Kunna vara i skolan, känna sig delaktig. Ibland saknar jag det. Att kunna ta bilen in till skolan, lalla runt där en stund och diskutera livet med mentor Eva, brumma hem och plocka upp hundarna på vägen hos pappa. Det var så mycket enklare. Man kände sig så mycket yngre. The good old days...