torsdag 22 augusti 2013

Virvelvinden


Om Svante är den lugna här hemma, så är Kerstin härjet. Kaoset. Virvelvinden. Hon som inte vet vilket ben hon ska stå på när jag pratar med henne med kameran i högsta hugg. Hon som därför också är ungefär omöjlig att ta bilder på. Med Kerstin så händer det alltid något, för hon har en räv bakom varje öra. Kerstins uppfödares man sa till mig när vi hämtade henne att vi skulle få fullt upp. Det har vi fortfarande. Kerstin som älskar att riva ner köksgardinen, som klättrar i garderoben och som ser ungefär allting som en klätterställning. Men Kerstin är också den som så fort jag lägger mig i sängen kommer och placerar sig vid mitt huvud. Som såhär nästan 7 månader efter vi hämtade henne, fortfarande känner sig allra tryggast bakom en kudde om hon blir lite osäker. När Kerstins blyghet för främlingar släpper, så har Kerstin inga gränser. Kerstin är den som spinner högst, som älskar uppmärksamhet och som alltid bär sin svans högt. Stolt. Kaxig. Jävlig, och alldeles, alldeles underbar. Medan Svante är totalt chill med nya situationer, så är Kerstin försiktig. Lite rädd. Tills det släpper. Kerstin söker tryggheten hos Svante, och är gärna nära honom om hon blir nervös. Kerstin är min fantastiska bråkstake, och den allra mest livfulla kattflickan jag känner. Hon är nyfiken och alltid med när det händer något. Hon vill vara nära, men inte på. Hon som driver mig till vansinne, och som får mitt hjärta att smälta. 

1 kommentar:

Ida sa...

Hi hi! Oj vad jag känner igen våra katter i den där brottande, gapande, högen av vitt ludd! :) Låter Svante & Kerstin också? Digby piper liksom argt när våra två bråkar, ibland utan att Mammut ens har petat på honom. Mycket underhållande!