Ett stycke nykastrerad Svante

Vi kan väl konstatera att Svante är ungefär duktigast i världen? Jag hämtade hem honom vid 13 igår och han har sedan dess varit pigg och glad. Lite vinglig precis när vi kom hem, men sen var han som vanligt igen. Tratten är ingen stor favorit, men han har funnit sig fint i det och på torsdag när det har gått 3 dygn sedan kastreringen slipper han den! Snitten läker ihop fint (de syr inte, utan låter det självläka - vilket går på typ 3 dagar) och han är kelig som aldrig förr. Han kommer krypande upp till mig när jag ligger i sängen och ska bestämt ligga med tratten på min överarm. Natten har han spenderat tätt intill och allt är precis som det ska vara, minus Svantes fortplantningsförmåga...