Svantekärlek

Jag vet, jag vet. Jag är oerhört partisk. Men jag måste bara sjunga en liten hyllningssång till Svante, eller skriva rättare sagt. För det finns helt enkelt ingen lika härlig och genomsnäll varelse som han. Och förmodligen ingen lika sällskapssjuk heller. Den här killen fullkomligt flyger på mig när jag varit borta en stund och kommer innanför dörren. Det spelar ingen större roll om jag varit borta 4 timmar eller 40 minuter, för Svante blir precis lika glad ändå. Han trampar runt mina fötter tills jag slutligen lägger mig i sängen och han kan få sin dos av mys. Han studsar upp i sängen, spatserar målinriktat upp på mig och lägger sig sedan med en mycket nöjd min på mitt bröst. Tvättar mitt ansikte, buffar på mig och tycker bara livet är så fantastiskt. Han spenderar nätterna tätt intill, gärna som en boll bakom min nacke. Ligger jag i soffan, så ligger han på mig i soffan. Han älskar att pussas och är helt enkelt en alldeles fenomenalt härlig liten varelse. En alldeles perfekt katt. Och ungefär världens sötaste kattkille.