Min lägenhet har en tendens att bli väldigt varm på sommaren. Så där varm att jag ibland behöver öppna mina fönster lite för mycket, med tanke på Iris kroppshydda. Det gjorde jag igår kväll, och under en sekund av ouppmärksamhet var Iris borta. BORTA. Jag öppnade fönstret på vid gavel och stack ut huvudet. Nemen se där, där är ju Iris. I gräset. Utanför lägenheten. På innergården. Jag dog lite inombords och SPRANG ut. Lekte Följa John med Iris som tyckte det var sjukt spännande att ha en hispig matte efter sig. Bäst att sikta mot vägen... GAH. Om mina fönster hädanefter kommer vara stängda? Jo. Om jag nu hittat en fördel med att det snart är kallt ute? Det med.
2 kommentarer:
Du kanske kan köpa en sån där fönsterspärr för barn?
Mitt värsta kattögonblick någonsin var när jag bodde i Lund med Totte. Min kompis Jo hade precis flyttat in i mitt extrarum & spenderade dag två i lägenheten med att vara extremt bakfull. Jag köpte sockerdricka till henne & cyklade bort till Vikingavägen för kräftskiva. Halvvägs genom sagda skiva ringer Jo & bara "Katten är borta". Vad som hänt var att hon mått dåligt, öppnat fönstret & inte tänkt på att hon nu bodde tillsammans med en katt. Den cykelfärden hem... Fy fan. Jag bara grät & grät & grät - uppförsbacken till Hallands höll på att ta död på mig. Klarade av hela färden på 40 minuter, anlände helt söndergråten & hysterisk. Klockan var tio på kvällen, bäcksvart ute & Totte var fortfarande borta. Tillslut hittades han i en buske. Herregud vilken lättnad, men det tog mig väl en vecka eller så att komma över det hela.
De betyder ju SÅ mycket för en de små liven, så när något händer får man verkligen hjärtat i halsgropen gånger 110!
Det där skulle ju vara "vid Hallands" - Sölvegatan eller hur? & jag bodde på Kämnärnsrätten, så den stora vägen vid Willy´s där var ju mardrömmen!
Skicka en kommentar